Om du anser att kravet är riktigt bör du betala skulden, inklusive ränta och inkassokostnad, inom den tid som anges i inkassokravet. Om du inte har möjlighet att göra det bör du kontakta den som har skickat inkassokravet och försöka komma överens om en lösning, till exempel en amorteringsplan. Det finns dock ingen skyldighet för borgenären eller inkassoföretaget att gå med på en amorteringsplan.

Om du betalar lite försent är det viktigt att du hör av dig till den som har skickat inkassokravet och berättar att betalningen är på väg. Annars riskerar du att borgenären hinner gå vidare med kravet, till exempel ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, och att extra kostnader tillkommer för dig.

Tänk på att spara alla kvitton på de inbetalningar du gör!

Om du anser att kravet är felaktigt bör du bestrida kravet omedelbart eller åtminstone inom den tid som anges i inkassokravet. Kontakta då den som har skickat inkassokravet och beskriv på vilket sätt du anser att kravet är felaktigt. Det bästa är om du skriver ner dina invändningar och sparar en kopia.

Du får ingen betalningsanmärkning i samband med att du får ett inkassokrav. För att kreditupplysningsföretagen ska registrera en betalningsanmärkning krävs fler åtgärder från borgenärens sida.

Om du varken betalar eller bestrider ett inkassokrav inom angiven tid kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om du inte heller bestrider kravet till Kronofogdemyndigheten fastställer de kravet genom ett så kallat utslag. Borgenären kan sedan låta Kronofogdemyndigheten driva in skulden. Utslaget leder dessutom till att du får en betalningsanmärkning registrerad hos kreditupplysningsföretagen.

Tidsfristen för att betala eller bestrida måste finnas angiven i inkassokravet.

Enligt god inkassosed ska du ha minst 8 dagar på dig från det att inkassokravet skickades. Först därefter får borgenären gå vidare med kravet, till exempel ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.

Datainspektionen anser att inkassobolag normalt sett får skicka ett inkassokrav även om gäldenären dessförinnan har invänt mot fordran. Om invändningen är sådan att det finns sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad bör dock inget inkassokrav skickas.

En betalningspåminnelse är en påminnelse om att en faktura eller skuld har förfallit till betalning, det vill säga att sista betalningsdag har passerats. Den kan innehålla ny tid för betalning eller en upplysning om att skulden kommer att lämnas till inkasso om den inte betalas. Fakturor, betalningsavier och betalningspåminnelser omfattas inte av inkassolagen. Datainspektionen har därför inte möjlighet att hjälpa till med frågor kring sådana handlingar.

Ett inkassokrav innehåller alltid någon form av påtryckning. Normalt hotar borgenären med rättsliga eller exekutiva åtgärder, till exempel att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten. Det kan också vara hot om att till exempel ett kreditavtal kan komma att sägas upp eller att ett telefonabonnemang kommer att dras in.

För att en gäldenär enklare ska kunna ta ställning till ett krav som riktas mot honom eller henne talar inkassolagen om hur ett inkassokrav ska utformas. Det ska tydligt framgå vem som är borgenär och vad den påstådda skulden grundar sig på. Kapitalbeloppet, ränta (och hur räntan har beräknats) samt andra kostnader ska anges var för sig. Inom vilken tid gäldenären ska betala eller bestrida kravet ska också anges. Det bör också framgå vad som händer om man varken betalar eller bestrider kravet.

Ja. I de allra flesta fall finns det ingen skyldighet att skicka en betalningspåminnelse innan inkassokravet. Många borgenärer väljer ändå att skicka en betalningspåminnelse innan inkassokravet.

När det gäller kontrollavgifter vid olovlig parkering måste dock borgenären skicka en betalningspåminnelse innan denne skickar ett inkassokrav.

Det finns ingen begränsning i lag för hur små belopp man får driva in. Borgenären och/eller inkassobolaget avgör själva vilka fordringar man finner skäl att driva in.

Borgenären har rätt att få betalt av dig för vissa kostnader i samband med inkasso. Vilka dessa kostnader är regleras i lag och borgenären får därför inte genom ett avtal lägga på fler kostnader.

Borgenären har rätt att ta betalt för:

En betalningspåminnelse: om borgenären och du har träffat ett avtal om det senast i samband med att skulden uppkom, högst 60 kr.

Ett inkassokrav: om det är utformat enligt inkassolagens regler och har skickats eller lämnats över till dig, högst 180 kr.

Amorteringsplan: om planen är skriftlig och omfattar hela din återstående skuld. Planen ska vara upprättad i samråd med dig och ha lämnats eller skickats till dig, högst 170 kr.

Förseningsersättning: gäller endast näringsidkare emellan, liksom näringsidkare-myndighet emellan. Rätten till förseningsavgiften inträder med automatik i samma ögonblick som borgenären har rätt till dröjsmålsränta. Förseningsersättning ska betalas med 450 kr.

Lagen reglerar bara skyldigheten att betala för åtgärder som har vidtagits efter det att skulden har förfallit. Det kan därför tillkomma kostnader för faktureringar, aviseringar och påminnelser som har skett före förfallodagen. Du kan också bli skyldig att betala för vissa kostnader som uppkommer i samband med ansökan till Kronofogdemyndigheten eller domstol.

Trots att huvudskulden har betalats kan borgenären kräva betalt för inkassokostnader eller kostnader för hanteringen hos Kronofogdemyndigheten eller domstol.

Datainspektionen anser att betalning kan begäras i följande fall:

Fordran som avser hyra av bostad eller lokal: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till Kronofogdemyndigheten eller domstol senast samma dag som hyran betalades (det vill säga den dag betalningsuppdraget kom in till Plus- eller Bankgirot eller den dag hyran betalades på post- eller bankkontor).

Annan fordran: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till Kronofogdemyndigheten eller domstol senast samma dag som inbetalningen bokfördes på mottagarens konto hos Plus- eller Bankgirot.

Om du betalar en skuld över Plus- eller Bankgiro bör du tänka på att betalningen anses fullgjord först då den bokförs av Plus- respektive Bankgirot.

Om du vet med dig att en inbetalning är sen är det viktigt att du hör av dig till borgenären eller inkassoföretaget och berättar att betalningen är på väg. Annars riskerar du att borgenären hinner gå vidare med kravet, till exempel ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, och att extra kostnader tillkommer för dig.

Var också medveten om att om du inte betalar inkassokostnaden kan den lämnas över till Kronofogdemyndigheten utan påminnelse.

Den som inte betalar sin skuld i rätt tid drabbas ofta av att betala dröjsmålsränta.

Om borgenären och du i förväg har träffat ett avtal om ränta gäller detta. I sådana avtal brukar det stå att dröjsmålsränta ska betalas från förfallodagen med en viss procent.

Om inget avtal har träffats i förväg gäller räntelagens regler. Borgenären har då rätt att ta ut dröjsmålsränta från den dag som infaller en månad efter det att denne har skickat en räkning eller på annat sätt krävt betalning, och då talat om att dröjsmålsränta annars måste betalas. Räntelagen ger borgenären rätt att ta ut en årsränta som motsvarar Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter.

Preskription innebär att borgenären förlorar rätten att kräva in fordran/skulden.

Huvudregeln är att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten. En fordran mot en konsument preskriberas dock redan tre år efter tillkomsten. Detta gäller om preskriptionen inte avbryts innan tiden har löpt ut.

Preskription avbryts genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller påminnelse om fordringen. Den avbryts också om borgenären åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol eller hos Kronofogdemyndigheten. Preskriptionen avbryts vidare om gäldenären på något sätt erkänner fordringen, till exempel genom att betala en del av den.

När preskriptionen avbryts börjar preskriptionstiden att löpa på nytt.

Tvister om huruvida en fordran har preskriberats eller inte avgörs av allmän domstol. Datainspektionen har ingen möjlighet att bistå vid eller avgöra sådana tvister.